Toalettbesöket i Mora

Nu är jag hemma från min mini semester och det är helt underbart! När jag kom hem igår kväll/natt så gick jag bara och njöt av att allt såg ut precis som vanligt och att det doftade hemma i varje rum!
Hade planerat att väcka barnen för att få krama på dem men jag fick inte liv i någon av dem. Tobias har kört hårt med dem när jag varit borta så båda sov som stockar haha
Men jag var där och kramade och pussade på dem ändå, så klart.

Hemvägen gick fruktansvärt segt. Efter typ två mil hamnade vi vid något rött ljus mitt ute i skogen och fick stå där i 20 minuter innan lots bilen kom... Och ungefär så fortsatte det med vägarbeten och långtradare. Måste kört om typ 15 långtradare så nu är jag jäkligt grym på omkörningar.

Vi stannade i Mora och köpte presenter till barnen. Tudor fick en spelande bok och Theo fick en stor dinosaurie. Men jisses vilken leksaksbutik! Såg inte mycket ut för världen men så mycket saker!! Har ni vägarna förbi Mora rekommenderar jag att ni stannar där.
Vårt nästa destination var Borlänge där jag skulle hälsa på en vän som jag aldrig träffat tidigare! Henne lärde jag känna via ett gravid forum när jag väntade Theo, alltså 8 år sedan. Sen har vi pratat till och från under åren, mycket om barnen men även om andra djupa frågor kring livet. Så fast jag aldrig sett henne känns det ändock som jag känner henne, ganska märklig känsla. Men igår var det alltså dags! Jag fick träffa henne och hennes fina söner. Komiskt nog vart hon nämligen också gravid samtidigt som jag var gravid med Tudor så vi båda har två söner i samma ålder. Ganska svårt att hitta när man är i min ålder kan jag ta och tala om.
Det var iaf ett väldigt mysigt möte och jag är glad att hon kom med iden att vi kunde åka förbi henne!

Efter det var det en väldigt seg resa hem mot sthlm och när vi börjar närma oss hemmet och det blinkar skyltar om vägarbete trodde jag min medpassagerare skulle få spelet haha.

Men! Och detta förtjänar verkligen att nämnas,dock vet jag inte riktigt hur jag ska förklara det hela för det var väldigt förvirrande.
När vi var i Mora så var vi kissnödiga. Pröva att ligga bakom två timmerbilar från Sälen till Mora så ska ni få se att det minsann börjar trycka på efter en stund.
Ja men iaf när vi gick där i centrum får vi syn på vad som ser ut som tre offentliga toaletter men utanför står ett gäng byggarbetare. Eller åtminstone ett helt gäng med varselkläder på sig, sen vad de faktiskt jobbade med har jag ingen aning om.
Jag är ju som jag är och ville inte gå dit överhuvudtaget men min rese kamrat tyckte minsann att jag kunde skärpa mig så vi gick dit och hon säger något i still med att "kan man gå på toa här?"
Och ett fruktansvärt kackel byter ut. Alla varselklädda män börjar prata i mun på varandra och det är en total omöjlighet att höra vad det säger för de har en ganska kraftig dialekt och envisas med att prata i mun på varandra.
Men de var väldig glada och entusiastiska så vi log och skrattade och gjorde väl vårt bästa för att inte se ut som två blonda stockholmare som inte fattade ett skit. Vilket var precis vad vi var.
En av dem låser upp toaletten utifrån och jag uppfattar att någon pratar om hur nytt det är och en annan säger något om premiär och fota.
Sedan skyndar vi oss in för att komma bort från kaklandet och det sista jag hör någon av dem säga är att de inte ska titta in. Vilket förövrigt inte går.
När vi väl låst dörren tittade vi på varandra och undrade vad som precis hände.
Vad sa dom?
Ingen aning?
Mycket skratt. Sedan konstaterar vi att toaletten är precis nybyggd. Dels luktade det helt nytt och det är kanske inte den lukten man förväntar sig på en offentlig toalett.
Sen konstaterar vi att det inte finns något toapapper, inget papper alls faktiskt. Och självklart ingen tvål.
Men det var en väldigt fin toalett!
När vi kommer ut därifrån säger vi såklart att det var den tjusigaste toaletten vi någonsin sett och sedan tar de ett kort på oss haha
Jag både skäms och är lite små stolt att vi väckte sådan uppståndelse för att vi ville gå på toa. Efteråt skrattade vi gott och länge, sådant händer bara oss och helt ärligt så gjorde det iaf min hemresa mycket roligare!

Mini semester!

Hej folket,idag är det en trött tjej som tar sig i kragen och skriver några rader.
Fullt ös har det varit de senaste dagarna. Midsommar vart riktigt lyckat med god mat och massa små busungar som for omkring! Är så mysigt när man är hemma och barnen leker ute på tomten, är något speciellt med den känslan.
För att inte tala om hur jävla bra det känns att UTKLASSA i ett kubb spel! Haha ni anar inte hur grym jag vart på slutet! Sen att jag förlorat 3 gånger i rad innan behöver vi inte prata om.

I lördags klev jag upp tidigt för att jag skulle kunna sova på kvällen. Totalt jävla onödigt. Om någon vänlig människa hade velat informera mig om att det skulle bli 28 grader varmt i skuggan den dagen (!!) Så hade jag vetat att jag oavsett vad skulle vara helt slut på kvällen. Fy fan vad trött jag var.
Men jag somnade iaf i någorlunda tid efter att total panikat över att jag skulle lämna min familj.
Separationsångesten återkommer vi till i ett annat inlägg just nu är den alldeles för färsk.

Men mina damer och herrar nu är jag i Sälen!! Whop whop!

Vi åkte kl 4 igår morse och innan vi vistelser ordet av det så låg vi och solade på en brygga i Rättvik! Så himla härligt.
Längs vägen stannade vi och handlade, träffade en gammal klasskamrat vilket förövrigt var jäkligt otippat för hon bor i USA och så träffas vi 10 år senare i Dalarnas djupa skogar haha så det var himla kul 😂

Vi kom fram vid 2 tiden vilket betyder att vi tog 10 timmar på oss. Man kan nästan säga att skynda långsamt är vårt motto.
Efter att ha vilat och pratat med nära och kära så packade vi upp och gick ut och njöt av vädret en stund. Det var mulet och blåste men vindarna var alldeles varma!
Sedan avnjöt vi en middag som måste vara bland det bästa jag ätit i hela mitt liv! Vi åt och åt,gick ut een stind och fasnade i en myr gick hem och åt mera. Sov en stund tills Theo ringde och sa godnatt då fick vi upp och åt lite till haha Sedan stupade vi rakt ner i sängen och somnade som stockar!

Och vi skrattade! Gud som vi skrattade. Alla tjejer som har en riktigt bra tjejkompis vet vad jag pratar om. Hysteriskt till man gråter och får ont i magen skratt. Vi skrattar oftast åt varandra eller åt oss själva.
Som igår när vi packat upp allt och tittar i hallen och konstaterat att det ser ut som ett halvt fotbollslag bor här med tanke på alla skor 😂 vi tog helt seriöst med oss 3 par skor var för att vara borta i 4 dagar haha
Ibland undrar jag om vi är lite för lika gällande vissa saker?
Det bjöd iaf oss på ett riktigt gott skratt!

Vet inte vad denna dag har att bjuda på. Vi har pratat om både kanot och fjällvandring men just nu har jah världens mensverk och är ganska glad att ha en toalett nära till hands så vi får väl se.
Har lovat dyrt och heligt att inte planera sönder denna semester utan snarare ta semester från planerandet så vi får helt enkelt se vad som händer!

Jag älskar er!

Som ni kanske har listat ut vid det här laget är jag en människa som känner väldigt mycket. Oavsett vad det är jag känner så känner jag det alltid väldigt starkt och intensivt!
Det kan vara både en förbannelse och en välsignelse men kvällar som denna är det helt klart en välsignelse!

För ikväll är en sån där kväll när jag känner otrolig kärlek till alla i mitt liv. En kväll där jag är uppfyld av kärlek till alla dem som står mig nära.
Vår fina familj och mina fantastiska vänner!
Hur kan man önska sig mer av livet än all den kärlek jag känner när jag tänker på er allihop?
Tack för att ni finns ❤

Mental notering: Och detta kvällen innan midsommar,det går framåt! 🖒

Mamman tar semester!

Hur blir man en super trött mamma?
Jo ett sätt är att ta med en 1 åring och en 7åring till ett lekland!
Tudor började med att vara en super fegis och hängde sig fast runt min hals. Det är super mysigt att han varit så kramig senaste dagarna men kan säga att min högerarm känns som spagetti 😂

Men efter en stund hittade Theo några killar att leka med och Tudor hittade en 8 årig tjej och hennes stora syster som gulligullade med honom!

Idag har Tobias jobbat sin sista dag detta år så nu är han officiellt heltids pappa vilket ger mig massa tid att ligga på stranden och njuta, eller? 😉
Just nu har jag iaf slagit mig ner i en fotölj hos Tudors farmor och farfar och jag har absolut inga planer på att någonsin flytta mig härifrån.
Pappa leker med barnen och farfar står i köket. Tänker nog njuta av den arbetsfördelning så länge jag bara kan haha
Så väntar vi på farmor som (som vanligt) är på vift någonstans i världen.
Detta trotts att hon precis skaffat sig en liten bebis som kom med båt igår.
Han är väldigt liten och söt! Jag älskar djur så länge någon annan tar hand om dem 😉

Är det något jag verkligen inte fick med moders mjölken så är det viljan att ta hand om andra.
Förutom mamma delen i mig som bara sörjer för mina barn så finns det inte mycket till övers av omhändertagande.
Vi har haft katt i snart två år och jag tror jag matat dem 3 gånger totalt 😂
Borde jag skämmas? Kanske... fast det gör jag inte.
Jag är bra på andra saker 😆

Mardröm

Häromdagen drömde jag en sådan hemsk dröm.
Som jag skrivit förut är mina drömmar oftast väldigt levande och jag minns många av dem dagen efter.
Men häromnatten drömde jag en dröm som fick mitt hjärta att skena i många timmar efter att jag vaknat i sängen kallsvettig och livrädd.

Utanför min lilla stuga har vi en altan som nästan ser ut som en balkong, där var vi den ända skillnaden var att istället för att det var 2 meter till marken som det är i verkligheten så var den 5-6 meter ner.
Theo och Tudor stod vid räcket och jag visste redan innan vad som skulle hända (så är det ofta i mina drömmar) så jag ser Tudor ramla precis innan jag hinner att få tag i honom.
Jag springer ner, var tvungen att springa runt hela huset samtidigt som jag skriker på Theo att han ska ringa 112 och be om en ambulans.
När jag äntligen kommer fram till Tudor (kändes som jag behövde springa runt halva jorden) och lyfter upp honom i famnen så går det inte att se hans ögon för dom är helt blodsprängda. Jag kunde inte ens avgöra vart pupillen var.
Men det vidrigaste av allt var leendet han hade. Han skrek inte ingenting utan han log världens leende. Ett sådan leende som lyste upp hela hans lilla ansikte (se bild) och då visste jag att det är försent.
Allt jag kunde tänka är att han dör. Han dör i mina armar och jag kan inte göra någonting.

Sedan vaknade jag.

Resten av den dagen höll jag väldigt hårt i min bebis och såg till att han inte var i närheten av några höga höjder.

Min mys bebis

Har haft en sådan mysig dag med min bebis!
Theo är med mormor så jag och Tudor har haft massor med kvalitetstid.
Och idag har han varit en trött bebis men inte sådär gnälligt trött som barn ofta blir utan riktigt mys trött!
Efter han sovit middag la vi oss på sängen och bara kramades jätte länge. Den kärleken man känner i de stunderna när man bara får vara nära sina barn är så mycket bättre än allt annat jag någonsin upplevt i den här världen!

Separationsångesten börjar komma smygande nu och jag verkligen försökte spara den där stunden i mitt medvetande så jag kan plocka fram den när jag saknar honom som mest. Min lilla söta bebis.

Han är så full av bus och älskar att sjunga, just nu håller vi på att träna på rörelserna till imse vimse spindel.
Han är alltid glad (så länge man gör som han vill) och är ett riktigt litet lyckopiller!
Han har lärt sig att pussas och av någon anleding så gör han det bara om man ligger ner. Lägger jag mig ner på golvet kommer han med världens fart och gör värsta puss attacken!
Fast han pussas med öppen mun som alla andra bebisar så man blir väldigt ner slämmad men det är bara att gilla läget!
Finns som sagt få saker som får en att känna sådan kärlek som bebisar som visar tillgivenhet.

Fruktansvärt arg fast egentligen ganska glad!

Har ni någonsin upplevt att ni är riktigt riktigt arg på någon som ni inte kan ta ut er ilska på?
Någon som gjort er upprörd till den milda graden att man bara vill explodera?!
Även fast man vet att man kommer göra bort sig, säga massa dumma saker och säkert skämma ut sig för resten av sitt liv så spela det ingen roll för man är så jävla arg och bara MÅSTE få det ur sig?
Har ni känt så någon gång? Och ändå hållit allt inom er?
Då vet ni hur min sinnesstämning är idag.
Det är inte den ilskan som går att ta ut "på låssas" på någon vän eller dyrligt för att man vet att om man ger efter för den där ilskan kommer man inte kunna sluta.

Så jag försöker tänka på annat, vilket går ganska bra.
Idag ska jag och mamma åka och handla så en inhandlingslista kanske skulle behöva skrivas.
Listan till Sälen har jag skrivit ner och börjat lokalisera i huset! Då blir man genast lite gladare när man tänker på mini semestern.

Fick en ide om tv tid här hemma som jag ska gå igenom med Theo sedan. Det är nämligen en ständig diskussion här hemma. Hur mycket skärm tid ska en 7 åring egentligen ha?
Så tänkte han kanske ska få jobba till sig sin tv tid? Att han har en timma om dagen men utöver det får han tjäna ihop den?
Iden är fortfarande under uppbyggnad så återkommer med hur det går!

Imorgon är det sista dagen för Tobias på jobbet detta året! Haha det är också något att vara glad över! Det ska firas först på lek och bus med barnen och sedan ska vi ut till farmor och farfar och mysa massor!

Fredagen är midsommar och på Lördag ska jag krama sönder mina barn hela dagen! Jag och Theo ska städa min bil, det ville han gärna hjälpa till med och sedan ska jag packa! Whop whop.

Försöka ta ut mig helt så jag somnar tidigt på kvällen. Vi skulle helst vilja åka runt 4 på morgonen och då gäller det att jag somnar i hyfsad tid på kvällen.
Vill vara utvilad när jag ska köra långt för första gången! Spännande spännande!

Så nu känns allt lite bättre faktiskt! Mycket har jag att se fram emot den kommande veckan.

Jag hatar att fira midsommar.

Ja nu är det sagt. Det är nästan som att erkänna att man inte längre vill vara Svensk, är terrorist eller något annat jävligt hemskt. 
För andra är det ofta väldigt svårt att förstå vad jag kan ha emot midsommar som är såååååå mysig. 

Mitt problem med midsommar är att alla dricker och det är inte bara "det vanliga drickandet" det är inte ens "det vanliga drickandet till en högtid".
På tex påskafton eller julafton så dricks det också alkohol och man skålar, dricker snaps och äter sill, och absolut kan det vara jätte trevligt man skålar kanske 5-6 gånger äter massa god mat och sedan letar man ägg eller öppnar julklappar. Är det julafton hinner dessutom dom "vuxna" sova ruset av sig till Kalle Anka. 

MEN och nu till ett stort MEN på midsommarafton skålar man inte bara 5 gånger utan man skålar från fucking morgon till kväll och 25 gången någon ropar (läs sluddrar) ATT NU SKA VI SKÅLA !!! Så har jag fullkomlig lust att slita huvudet av dem! Jag blir helt upprörd av att bara skriva om det. 

Och ju mer människor dricker desto okänsligare blir dom inför andras sinnesstämningar. 
Så om jag sitter här borta i gräset och leker med mina barn och försöker ignorera fyllskallarna vid bordet så hör man
" KOM NU MY FÖR VI SKA SKÅLA! (för 100 gången i rad)"
Så försöker man lite glättigt svara att "Nej skåla utan mig (som ni gjort 35 gånger innan)"
"NEEEJ KLART ATT DU SKA VARA MED OCH SKÅLA DET ÄR JU MIDSOMMAR!!" 
Har man då krafter kvar så kan man ju försöka protestera igen eller så går man jävligt irriterad (men mån om att inte visa det för någon) dit och tar en klunk av sitt läsk glas (tänker tyst för sig själv, är ni nöjda nu era jävlar?) och går tillbaks till det man höll på med. 
 Fan vad kul det är med midsommar, kan knappt vänta tills nästa år... Eller inte. 

Pratade med mina svärföräldrar om detta för dom bjuder med oss varje år till Uppsala där Tobias moster bor. Och varje år säger jag nej, i bästa fall säger jag att han kan åka själv för jag vet att Tobias tycker det är jätte mysigt med midsommar. 
Det är ett läge jag faktiskt kan känna mig provocerad av hans perfekta uppväxt. 
Hur sjukt är inte det? Att man kan känna sig provocerad av en sådan sak? Men han förstår mig inte och det gör mig frustrerad och väldigt avundsjuk.
 Han har aldrig behövt uppleva att alla vuxna är för fulla för att dansa runt midsommarstången så man själv får göra sitt bästa genom att hoppa runt den där jävla pinnen och sjunga små grodorna för sig själv. 
Självklart är det inget jag önskar att han skulle gå igenom som barn men jag är inte mer än människa så ibland blir jag väldigt avundsjuk. 

I alla fall när jag pratade med mina svärföräldrar så sa det båda att dom inte dricker för att bli fulla utan för att det är gott och att det aldrig blir någon fylla på deras sammankomster. 
Och så är det. Jag har varit med dem i 5 år nu och aldrig har det hänt något otrevligt. Det var till och med så att de var dom som lärde mig att det faktiskt fanns de som kunde dricka bara för att det var gott, och jag är väldigt tacksam över allt som jag lärt mig av deras familj.
Dom gav mig både hopp och tro om att det fanns alternativ till det jag var van vid. Jag kommer aldrig någonsin kunna tacka dem tillräckligt för just det. 

Men åter till midsommar i Uppsala. Vi har varit med där ett år och när jag åkte hem därifrån lovade jag mig själv att aldrig mer. Det här vet inte mina svärföräldrar om, den enda som vet om det är nog Tobias som fick skit för detta länge efteråt. 
Vi åkte dit fast jag inte alls hade någon lust, dels för att det var midsommar och dels för att jag var sjuk. Men alla hade tjatat och Tobias hade lovat att det var sååååå mysigt. 
Så man ger efter. Ska tillägga att detta var 3-4 år sedan. 
Gissa vad vi börjar med när vi kommer dit? Jo vi skålar! Jag ska vara nykter för jag ska köra hem. Försöker övertala mig själv att inte bli irriterad redan. 
Sen äter vi fantastisk god mat, Theo är otålig som alltid när vuxna ska äta så mycket mat, och vi skålar och skålar och skålar. Le nu My bara le.
Efter det gick jag och vilade en stund för att jag hade feber och inget ont emot någon med det var den bästa stunden på hela den dagen. 
Resten av dagen minns jag bara som ett ändlöst drickande för alla andra, Theo var inte alls nöjd och ville göra saker som ingen hade tid med för att det skulle ätas och drickas.

Och där kommer min ångest för både midsommar och julafton in att man måste slaviskt följa dessa jävla traditioner och är det någon som vill göra något annat (till exempel ett barn) så går inte det för schemat är bestämt sedan 50 år tillbaks i tiden. Med andra ord så blir barnen helt plötsligt i vägen fast jag kanske kan tycka att det är dom det ska handla om från första början? 

Ja men tillbaks till min Uppsala midsommar, jag var sjuk och Tobias skulle skåla var 5 minut. 
Det var inte så att någon vart obehagligt onykter men jag hade redan alla mina taggar utåt så för mig var det fullständigt tillräckligt. 
Vid halv tio på kvällen börjar vi äta efterrätt, då har jag redan försökt få min pojkvän att förstå att vi måste åka hem i över en timma.
Men det örat ville han inte alls höra på "Och Theo du vill väl äta jordgubbar?"
Hade någon tittat lite närmare på mig då är jag säker på att åskmolnet över mitt huvud hade varit lätt att se. 
Men nej vi sätter oss ner och äter efterrätt, alla andra äter och jag surar. Dom intensiva diskussionerna som bara uppstår när människor inte är helt nyktra (och som jag brukar älska att delta i) tar form runt bordet mer och mer intensivt och jag minns hur jag kände att nu måste jag härifrån innan jag börjar stortjuta.

Reser mig upp och ska gå från bordet och då minsann lägger man märke till mig. 
"Vart ska du?"  Jag borde ha sagt att jag skulle på toa men 
"Jag ska ut och röka" Jävligt bra sagt My. Som att hälla T-sprit på en redan övertänd brasa.
"NEJ du ska inte ut och röka" 
"Vet du inte att det är farligt att röka?"
"Har du en aning om vad som händer i kroppen när man röker!?" 
Sätter dom igång i munnen på varandra, jag kommer inte ihåg vad jag svarade men samtalet ledes snabbt in på någon som kände någon som rökt ihjäl sig.

Att säga att jag var fullkomligt skogstokig när jag kom ut därifrån är en underdrift. 
Efter det börjar dessutom min onyktra pojkvän svamla något om att han kanske skulle sova där. "JAAA vilken bra ide" tycker alla. Inte jag. 
Efter det knölade jag in min familj i bilen så fort jag möjligtvis kunde utan att det skulle vara allt för uppenbart hur arg jag var. 

När Theo somnade i bilen så stannade jag vid vägkanten och bad Tobias kliva ut. Och sällan har jag varit så arg på honom och skrikit så mycket som den gången. Fy fan vad arg jag var och han fick höra både det ena och andra där längs vägkanten någonstans mellan Uppsala -Stockholm.
Bland annat fick han klart för sig att ALDRIG mer tänker jag fira midsommar i Uppsala. FRÅGA MIG ALDRIG MER. 
Frågan har kommit upp varje år efter det, men han har aldrig riktigt frågat mig. Mer nämnt att mamma och pappa skulle vilja... 

Det kanske ska tilläggas att det ändock varit en av mina mer lyckade midsommaraftnar. 
DÅ hade jag heller inte helt klart för mig varför jag var så arg och hade den här klumpen i magen. Det vet jag nu och när man vet det själv är det lättare att försöka få andra att förstå. 
Och när man får andra att förstå då kan man skapa nya minnen som sedan blir till bättre erfarenheter. 
Hade Tobias vetat då hur min relation till alkohol och framför allt alkohol och högtider är så skulle han inte druckit en droppe. 
Som tur är lär man känna varandra bättre och bättre med åren och idag är han en av mina största stöttepelare i allt sånt här. 

Så vad mig anbelangar kan vi stryka midsommar ur kalendrarna och julafton med. Sådan himla tur att det bara är två dagar om året. 

Efter denna Uppsala midsommar har vi nog inte firat midsommar alls. Vet att förra året spenderade vi hela midsommar inne på förlossningen och det var nog den bästa midsommaraftonen i mitt liv.
Trotts att det var falskt alarm så var det en lungt, skönt och totalt nykter kväll!

Svärmor sa att nästa år ska hon visa mig hur man firar en riktig midsommar med barnen i fokus. Jag ser fram emot det med skräckblandad förtjusning.  

Men till alla er som inte har massa kassa erfarenheter och taggarna rakt ut önskar jag en riktigt trevlig midsommarhelg!
Men har ni barn omkring er och inte dricker ansvarsfullt så må små djävlarna jaga er rätt ner i helvetet.
Puss

Ny dator och vatten på hela golvet!

Nu mina vänner är klockan nästan mitt i natten så det blir ett kort inlägg för jag riktigt hör hur sängen ropar på mig. Eller snarare jag vet hur mycket sängen kommer ropa på mig imorgon bitti om jag inte får min skönhetssömn!
Måste bara berätta att jag fått en ny dator av svärmor så nu kommer jag äntligen kunna vara lite flyttbar i mitt skrivande. Till exempel i min gungstol utanför min stuga. (Whop whop) Jag är väl medveten om att jag har en hobby som skulle passa en gammal dam men mobba mig inte det.

Och det bästa av allt är att man kan öppna internet utan att behöva vänta i 5minuter på att sidan ska laddas som jag behövde med min andra dator.
Få saker kan vara så störande som sega datorer, håller ni inte med?

Måste bara berätta vad jag lyckades med här hemma. Hade städat och gjort fint i köket (jag som normalt sett knappt går in i det där köket) och slutligen skulle jag dammsuga av golvet då jag med dammsugarsladden lyckas välta ut katternas vattenskål (som står på bänken) och mitt fulla vattenglas som går i tusen bitar.
Sekunderna efteråt står jag och insuper bilden av två liter vatten som rinner ut övergolvet, konstaterar att det är glasbitar överallt och i mitt i alltihopa står mina tofflor och en skarvsladd.
Med andra ord en härlig blandning av vatten,el och glas

Fy fan vad bra jobbat My! Där kom karman ikapp dig för att du var så dum och gå in i det där köket trotts allt.
Helt ärligt så tror jag att köket har minst lika mycket emot mig som jag har emot de.

Jaja som svärmor sa när hon kom, nu är golvet rent och fint!

GODNATT 

Blast from the past

Igår var jag och Theo iväg och träffade hans farmor som vi inte träffat på flera år.
Jag skulle gärna berätta allt om den trassliga familjekonstruktionen men av respekt till framför allt Theos biologiska pappa så väljer jag mina ord med omsorg.

Igår var i alla fall ett bra möte. Både Theo och farmor var nervösa vilket gjorde att min egen nervositet så gott som försvann.
Men det var som vanligt, känslan av att det gått flera år var inte alls så påtaglig som jag fruktat.
Hon bor nu på en stor gård där det fanns massor med ytor att springa på så trotts det ihållande regnet så var Theo ute och busade med hundarna flera gånger.

Det ligger jätte vackert vid vattnet och vi bestämde att vi ska åka dit en dag när det är lite finare väder.
Dom hade även ett piano som vi satt och plinkade på så nu vill Theo ha ett piano. Det kan han glömma. Fick själv ett piano när jag fyllde 5 år som jag spelade på lika många gånger typ. Vet ni ens hur mycket ett piano väger? Helt sjukt.

Sen hade de en öppen brasa och Theo älskar att elda så tror han höll på där i över en timme tills veden tog slut, för andra gången.

Ett jätte mysigt ställe och en jätte mysig dag. Jag håller tummarna för att vi denna gången ska kunna ha en relation som håller. Mycket är upp till henne men jag är skyldig Theo att ge det en ärlig chans.

Spontanbesök och mina bästa vänner

I Fredags kom en vän och hälsade på mig! Det var lite oväntat men så är det alltid med henne, jag vet inte hur många gånger vi planerat att vi ska träffas några dagar framåt men de ända gångerna vi faktiskt lyckas ses är de gångerna det blir spontant.

Hej kan jag komma hem till dig?
Och vips så är hon här!
Onekligen så är det en del av hennes charm. Jag har 3 riktigt riktigt bra vänner. Bästa vänner faktiskt.
Och ofta tänker jag på hur olika varandra de är alla tre. Den ena är rund, den andra fyrkantig och den tredje totalt obestämbar haha ja ni fattar vad jag menar.

Det som är fördelen med så olika vänner är att man liksom kan välja. Är jag på ett jävla humör och bara behöver skrika så ringer jag den som är bäst på att skrika. Och behöver jag invecklade konversationer ringer jag den mest invecklade. Ja ni förstår vad jag menar.
Man kan liksom välja vilken godis man är sugen på. Sen kan jag självklart prata med de alla tre om allt. Precis allt.
Och då är ju det härliga att man får tre helt olika reaktioner och flera olika råd. Med andra ord helt perfekt!
Jag är väldigt glad för mina bästa vänner.

Och tillbaks till mitt yrväder till spontanbesök i Fredags. Vi varken träffas eller pratar sådär jätte ofta just nu, för några år sedan satt vi ihop i telefonen men av flera anledningar har det blivit mer och mer sällan. Men det som är så skönt är att det inte gör någonting för när vi väl ses så är det som igår och vi har massor att prata om och berätta för varandra.
Vilket var det vi gjorde i Fredags vi satt i flera timmar och bara pratade och jag älskar det, jag älskar henne och hennes omöjliga resonemang och jag älskar att hon får mig att skratta tills jag kissar på mig.
Men alltid efter jag varit med henne är jag helt slut, fast på ett bra sätt.
Om du läser detta (ett test mohahah) så slog det mig, var det inte 2006 vi lärde känna varandra?
Vet du i så fall vad de innebär??? 10 års JUBILEUM! Ring mig så bokar vi en dejt, som aldrig kommer bli av med ändå :)

Men just det här med att inte behöva prata varje dag, vecka eller månad men ändock vara vänner.
Det är fan fantastiskt. Jag kommer ihåg första gången jag upplevde det efter tonåren.
I tonåren är det ett jävligt allvarligt svek ifall man inte hör av sig och leder ofta till mycket spekulationer och en jävla massa skit snack. Fruktansvärt jobbigt med andra ord.
Gissar att detta är en mognadsfråga?
Men när jag efter att min son fötts träffade en tjejkompis och allt var precis som vanligt så insåg jag att det fanns ett annat sätt, betydligt enklare sätt att ha vänner på.
Hon är förövrigt en av de tre.

Haha de tre musketörerna, kanske ett smeknamn de skulle uppskatta? Vet dock inte hur bra sommarbetet skulle gå i längden men jag vet att det skulle slåss för mig alla dagar i veckan om jag behövde dem.

PUSS PÅ ER!

HSP - Highly sensitive person

Herregud vilken helg jag haft! Igår kväll när jag kom hem var jag helt slut!
Jag blir helt utpumpad psykiskt när jag är iväg på dagarna, även fast det inte är något "jobbigt" jag gör. Det är precis som att allt gör större intryck på mig än på de flesta andra.
Sedan tror jag att det är en vane sak, jag är ju oftast hemma i min trygga bubbla och när jag sticker iväg ur den så spänner jag mig väl omedvetet eller något.
Igår var det verkligen skönt att komma hemifrån. Så är det alltid på helgen efter Tobias jobbat en hel vecka, då måste jag ut ur huset!


På tal om att vara extra känslig har ni läst om HSP någon gång?
Det är ingen diagnos utan en personlighets typ. Man säger att 15-20% av befolkningen är HSP som står för Highly sensitive person .
Det är ganska "okänt" än så länge, själv var det en av mina vänner som hade hört det från någon och läst lite om det sedan ringde hon mig och sa att "det här är du upp i dagen". 
Det var första gången jag kom i kontakt med begreppet HSP och bara någon vecka senare träffade jag en släkting jag inte sett på flera år och då började även hon prata om HSP och vilken lättnad det var för henne när hon kommit i kontakt med det.

Några exempel på hur det kan vara att leva som HSP

• Man lägger märke till sådant som går andra förbi. Man tar in många intryck i hjärnan och reflekterar mycket över det man upplever.
• Man blir lätt stressad och överbelastad. Eftersom man lägger märke till allting får man så mycket intryck att man av naturliga skäl lättare blir överstimulerad i miljöer och sammanhang som är intensiva, komplexa, röriga eller obekanta.
• Som högkänslig är man känslig för starkt ljus, starka dofter, tyger som skaver mot huden, oreda, stök och bakgrundsljud. Sådant som andra kanske inte ens lägger märke till kan medföra stark trötthet och omöjliggöra koncentration.
• Som högkänslig undviker man situationer som leder till för mycket intryck, stress och som är för omskakande. Lugn, trygghet och minskat antal intryck är däremot välgörande.
• Som HSP är man mycket medveten om andras känslor och stämningar.
• Om människor tycker att miljön i t ex ett rum inte är behaglig brukar den högkänslige veta vad som behöver åtgärdas, t ex hur belysningen skulle behöva ändras för att rummet skulle bli trevligare att vistas i.
• En högkänslig kan vara introvert eller extrovert, även om det är vanligare att man är introvert. HSP ska dock inte förväxlas med att vara blyg eller med social fobi. Den högkänslige behöver mycket ensamtid för att återhämta sig och vila från alla intryck, känslor och stimulans som hjärnan hela tiden bombarderas med.
• En HSP blir lätt berörd av konst, musik, smaker och dofter och kan uppskatta och njuta mycket av sådant.
• Personer med HSP är ofta samvetsgranna, noggranna och försöker undvika kritik.
• Att arbeta under tidspress eller att prestera när någon tittar kan vara svårt.
• HSP har ofta mycket tankar och känslor och därmed ett rikt inre liv.
• Man har ofta behov av att dra sig tillbaka i ensamhet, i ett lugnt och tyst rum, där man själv kan kontrollera vilka sinnesintryck som drabbar ens hjärna (ljud, ljus osv). Ensamhet, stillhet och tystnad är livsviktigt.
• HSP innebär ofta låg självkänsla eftersom känslighet ofta föraktas och kritiseras i vårt samhälle. Om man hela tiden höra att det ”är något fel på en” och att man ”är överkänslig” är det svårt att tillägna sig en god självkänsla.
• Om du ofta som barn fick höra att du var ”överkänslig” i alla möjliga situationer så är du med stor sannolikhet en HSP

Känns detta igen? Denna text hittade jag HÄR och där kan du läsa lite mer om HSP.
Vill du testa dig själv kan du göra ett test HÄR. Personligen älskar jag självtest men kom ihåg att alltid ta dem med en nypa salt!

Det finns även grupper på FB för oss som är HSP och de rekommenderar jag för er som kan relatera. Bara väldigt positiva och trevliga saker som skrivs där.

Regniga dagar

Heej saknat mig?
Var några dagar sedan jag han med att skriva men det är väl så det ska vara när man är hemma med barnen?
Eftersom det har varit så dåligt väder har vi försökt göra det bästa av det inomhus utan att klättra på väggarna. Det har gått ganska bra haha

Bygga koja kan man göra och då märks det att lillebror är lite mörkrädd. 

Theo och Tudor har faktiskt börjar leka tillsammans nu men de går bäst om jag inte är i närheten som ett störande moment. Ändock måste man ju vara redo när bebisen börjar skrika. 

Vi var på bvc idag och min lilla klump till bebis väger nu 10,8 kilo och är 80cm lång dagen till ära är han 11 månader och 11 dagar! 

Theo var super duktig och hjälpte mig bära och hålla koll på Tudor. Dom båda var i lekrummet långt innan jag pratat klart med barnmorskan så hör man Theo "det är lungt mamma jag har koll!" 

Kort efter hör man Tudor ge ifrån sig ett illvråll haha och tro mig att han kan låta högt. När jag går och tittar så har Tudor fastnat och Theo är i full färd med att hjälpa honom loss. 

Det var absolut ingen fara. Tudor var bara arg för att han fastnat men stackars Theo vart helt nervös när han vrålade sådär. Stort ansvar att vara storebror. 

Och han klarar det med bravur! Även fast lillebror skriker ibland 😉 

Mitt andra mål här i livet har varit att försöka fixa till min frisyr så jag inte ser ut som en kille... framgångarna har varit små. 

 men om jag sminkar mig riktigt mycket, ja då måste ju folk fan förstå att jag är kvinna? Eller? 

Senaste kvällarna har jag umgåtts massor med mina vänner. Allihopa faktiskt fast över telefon. Men det har varit väldigt trevligt att få prata med dem allihop ❤  

Ni vet ju hur det är, relationer går ju i vågor ibland pratar man nästan varje dag och ibland pratar man nästan inte alls. Men ändock alltid lika trevligt när man väl hörs. Klart trevligast är ju att träffas men fördelen med att umgås över telefonen att jag samtidigt kan göra mina naglar 😆 

Gjorde påfyllning igår kväll och de börjar fan ta sig. Börjar få lite kläm på vad jag håller på med. Och så är det löjligt roligt!!

Ikväll tänkte jag måla dem klart. 

Om jag och min pojkvän ses? 

Nej inte så mycket. Till middag sitter vi och stirrar på varandra, att kommunicera har vi gett upp för ska man överrösta barnen får man skrika så högt att man får ont i halsen 😂

Sen ses vi vid tandborsten där vi i bästa fall grymtar något kärleksfullt till varandra. 

Sen går vi och lägger oss och då tjatar jag tills han killar på mig så jag somnar. 

Varje kväll. Fast han somnar oftast först. 

Men jag har kommit fram till att de är okej. Vi har hela livet på oss att vara tillsammans så lite hälsosama pauser i umgänget kanske inte gör något i det stora hela? Eller vad tror ni? 

Tuttar, tuttar, tuttar överallt!

Nu måste jag erkänna att min bröstfixering gått till oanade höjder. Jag kan villigt erkänna att jag alltid varit lite extra fascinerad av bröst men nu tänker jag väldigt mycket tuttar.
Inte så konstigt kanske. Men känner mig lite smått pervers när man kommer på sig själv spana in tjejer och tänka "hon har fina bröst, undra hur mycket dom väger?"

Jag har tvingat min mamma att lova att hon ska väga sina bröst imorgon så jag får någon uppfattning om detta. Eftersom läkaren sa att jag skulle mäta i deciliter... Märkliga människa .

Sedan kom jag ju på att jag har ju redan bröst så när jag fyller upp en BH med annat så blir det ju liksom plus mina egna bröst...
Så jag tvingade min karl att stå modell. HaHAh förstår ni vad han står ut med för min skull? Bara en äkta man skulle gå med på någon sådant! Och jag älskar honom för det.

Är han inte riktigt sexig med ristuttar? Nej skämt och sido, här har han då bröst som tillsammans väger 1 kilo. Alltså 500g i varje... Och jag tycker nog att det ser ganska bra ut?
Jag vill ju ha större bröst än jag har idag, men samtidigt vill man ju inte få för stora så man får problem med ryggen och så...
Hoppas verkligen de har något bättre sätt att mäta detta på när jag sak på inskrivningssamtal i Augusti. Annars får Tobias följa med som modell hahahah

Mastektomi med direktrekonstruktion

Fakta ruta:

Mastektomi med direktrekonstruktion
     Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion

Hur går det till?

En bröstkirurg tar bort bröstkörtelvävnad i samråd med plastikkirurg och sedan rekonstrueras bröstet med olika metoder beroende på dina förutsättningar. 

• Direktrekonstruktion med permanent protes: Då kan man redan vid första operationen lägga in den protes som sedan skall vara kvar. Protesen läggs under stora bröstmuskeln. 

• Rekonstruktion med expanderprotes: Detta innebär att man vid operationen placerar en protes bakom stora bröstmuskeln. Denna protes expanderas med koksalt en gång per vecka till rätt storlek är uppnådd. Expansionen påbörjas tidigast tre veckor efter operationen. Expanderprotesen byts sedan ut till en permanent silikonprotes i en andra operation efter cirka 3-6 månader.

Vid första besöket på plastikmottagningen

Du träffar din plastikkirurg för att diskutera igenom dina förutsättningar och vilken metod som är lämplig. De svarar på dina frågor och du träffar också din kontaktsjuksköterska som kommer att följa dig genom vården på plastikmottagningen. 

Operation

Operation genomförs i narkos. Man ligger kvar på avdelningen i cirka två dygn.

Allmänna risker och komplikationer i samband med kirurgi

All kirurgi innebär vissa risker och tyvärr är mastektomi med direktrekonstruktion förenat med relativt mycket komplikationer. 

Eftersom målet är att minska komplikationsrisken kräver läkarna absolut rökstopp innan du sätts upp på väntelista för operation. Av samma skäl önskar läkarna att du har BMI under 30 innan man operationsanmäls. 

All kirurgi orsakar ärr och ärrens utseende kan vara svåra att förutse. Efterhand blir de mjukare och bleknar. I enstaka fall läker huden med tjocka, breda ärr.

• Blödning: Risken för blödning är störst det första dygnet. I enstaka fall kan man behöva operera för att stoppa blödningen.
• Infektion: Vid alla typer av operationer finns risk för infektion. Tecken på eventuell infektion kan vara rodnad, svullnad runt operationsområdet och feber. Denna behandlas med antibiotika. I sällsynta fall är det nödvändigt att man måste ta ut protesen för att få infektionen att läka ut. Denna måste läka ut innan ny rekonstruktion kan påbörjas.
• Fördröjd sårläkning: Man kan drabbas av sårglipor eller att såret spricker upp.
• Dålig vävnadscirkulation/vävnadsnekros: Hud och fett som får dålig blodcirkulation kan stötas bort och dö.
• Serom: Sårvätska kan ansamlas i såret vilket gör att det svullnar och känns spänt. Detta tar kroppen själv hand om, i undantagsfall får man tappa ut vätskan.
• Blodpropp: Vid all kirurgi finns risk för att drabbas av blodpropp även om risken är liten.
• Känselbortfall och ärr: Det är vanligt med känselbortfall runt operationsområdet efter operation. Hur mycket känsel som kommer tillbaka är olika och kan ta lång tid, upp till 1,5 år.
• Oregelbundenhet i huden: Det kan uppstå oregelbundenhet/ojämnhet i huden eller i underhudsfettet.
• Kapselkontraktur: Kapselkontraktur innebär att den naturligt förekommande bindvävskapseln runt protesen blir stramare hos vissa patienter. Bröstet känns då fastare och ibland kan även bröstets form och protesens läge förändras. Detta är ofarligt men ibland behöver man göra en ny operation för att korrigera detta.
• Asymmetri: Vid operationen försöker vi att efter dina förutsättningar bygga de nya brösten så lika som möjligt. Ibland är förutsättningarna att nå ett fint resultat bättre, ibland sämre. En viss asymmetri måste man acceptera. Målsättningen är att det skall se lika ut med BH på.

Operationsmetod

• Snitt/ärr: Beroende på hur bröstet ser ut, hur stort det är och hur mycket bröstet hänger bestämmer vilken snittföring som lämpar sig bäst för att operationen ska ge bästa möjliga resultat med minsta möjliga risk för komplikationer.
• Acellulärt dermalt matrix/egen dermis: Då bröstet återskapas och en silikonprotes eller expanderprotes läggs in måste denna täckas med vävnad vilket är anledningen till att man lossar den stora bröstmuskeln från sitt fäste och placerar protesen under den. För att kunna täcka hela protesen används ofta något som heter acellulärt dermalt matrix vilket ger rekonstruktionen ett bättre utseende, bättre skydd och minskar risken för tjock kapselbildning runt protesen. Dessa material kommer ursprungligen ifrån ko, gris eller kalv. I vissa fall används egen läderhud/dermis med samma syfte. 
• Expanderprotes/permanent silikonprotes: Ibland kan en permanent silikonprotes läggas in vilket innebär att det blir ett ingrepp. Oftast är det omöjligt att få plats med en sådan varför en expanderprotes får läggas in istället. I samband med operationen börjar man fylla expanderprotesen med koksalt. Efter tre veckor fortsätter man påfyllningarna på mottagningen. Första och sista påfyllningen görs på plastikmottagningen men de mellanliggande kan göras på hemortssjukhuset. Påfyllningen görs en gång i veckan och på detta sätt töjer man muskeln och huden successivt till ett större bröst erhålls. Antalet påfyllningar bestäms utifrån vilken storlek på bröstet som du och din läkare bestämt. Det gör sällan ont men kan spänna en aning i bröstet/brösten närmsta dygnet efter påfyllningen. När bröstet/brösten nått önskad storlek sker en utprovning av permanent protes hos din plastikkirurg och därefter följer ofta 1 eller 2 påfyllningar för att skapa bästa förutsättningar inför nästa operation. För det mesta kan man leva som vanligt under tiden behandlingen pågår. 
• Vårta/vårtgård: I vissa fall kan vårta/vårtgård sparas vilket ger ett bättre kosmetiskt resultat. Detta är alltid en medicinsk och individuell bedömning. Dock kan bröstets storlek och häng göra detta omöjligt på grund av att det blir en ökad risk för komplikationer. I dessa fall kan bröstvårtan sparas och sedan återtransplanteras (flyttas tillbaka) till bröstet. Den sparas då i armhåla. Om man önskar att ta bort vårta/vårtgård görs givetvis detta.
  

Efter operationen

Operationen är oftast smärtsam och man använder smärtstillande mediciner av olika slag. Ofta får man smärtpumpar i samband med operation som lokalbedövning. Denna kan sitta i max två dagar. I början får man morfinpreparat i tablettform. Den värsta smärtan brukar sitta i de första dagarna sedan successivt minska. Naturligtvis är detta individuellt men målet är att du skall vara ordentligt smärtlindrad. 

Under operationen lägger man in två dränageslangar på varje sida. Dessa tas bort när det kommer mindre än 30ml vätska/dygn. Dränaget får sitta maximalt två veckor. Så länge dränagen sitter kvar äter du antibiotika. 

Uppföljning/återbesök

Återbesök till plastikkirurgiska mottagningen sker efter en och två veckor då du träffar din kontaktsjuksköterska. Därefter kommer man tillbaka efter cirka tre månader till den plastikkirurg som man blev opererad av och för slutkontroll cirka ett år efter operationen. För de kvinnor som inte vill eller kan spara vårta/vårtgård erbjuder sjukhuset att rekonstruera detta men en liten operation i lokalbedövning samt tatuering. Detta görs cirka tre månader efter att den sista operationen är genomförd.

Sommarlovs dag

Hej på er hoppas ni haft en fin tisdag!
För mig var det första dagen själv med båda barnen hemma och eftersom jag spenderade nästan hela gårdagen ensam så såg jag verkligen fram emot att vara ensam med dem.
Nu var vi inte så mycket själva eftersom vi åkte hem till mormor och badade men vi har iaf haft en jätte mysig dag!

Theo har haft lite "sova över skräck" så redan halv 6 imorse hade han klart och tydligt deklarerat för Tobias att han inte under några som helst omständigheter tänkte sova hos mormor.
Men sen när det började bli dags att röra sig hemåt så ville han vara kvar.
Hör och häpna, så vi får hoppas att det går bra hela natten.

Jag märker att jag är lite ovan att vara själv med två barn, det är lite trixigt att ge dem lika mycket uppmärksamhet och hitta på saker som är givande för båda.
Men Theo blev väldigt mån om att hjälpa till och ta hand om sin lillebror och ibland gick det fortare än bra men det är tanken som räknas!

Jag var föresten och klippte mig igår, det var min födelsedags present till mig själv. Klipp av allt de slitna sa jag och det vart super bra! Tills hon tunnade ur det så mycket så jag nästan inte fick något hår kvar 😲

Nu vet jag iaf vad jag ska vägra nästa gång jag klipper mig! 

Så jag och tudde kör på lite samma frisyr nu och Tobias hår är garanterat längre än mitt 😂

Är jag lik min son?

Min mor skickade lite fina bilder till mig såhär på min födelsedag tänkte dela med mig av dem

Och här har jag alltid trott att det är Tobias som Tudor har ärvt sin frisyr av 😂

Tobias tyckte att jag och tudde var jätte lika på första bilden.. Jag ser det inte riktigt förutom håret då möjligtvis. 

Undra varför de är så lätt att se likheter med andra men inte sig själv? 

Så här ser vi iaf ut i skrivandets stund 

Ett underbart kalas!

Idag är ingen vanlig dag för idag är min födelsedag! Trlalalalala
Ni anar inte vilken underbart mysig dag jag hade igår, ett stort tack till er som var här och firade med oss!
Eftersom jag och mamma fyller år med bara 3 dagars mellanrum så firar vi oftast tillsammans, när jag var liten var jag väldigt mån om att ha min födelsedag ifred men nu mer är det väldigt praktiskt att kunna slå ihop det hela.

Vi brukar mer eller mindre alltid vara samma gäng, förutom min och mammas familj så kommer Tobias familj och mina två bästa vänner med respektive och barn. Och det är precis så som jag älskar det, "bara närmast sörjande". Det finns en känsla som uppstår när man har alla samlade sådär, typ att man struntar i ifall världen gå under runtomkring för alla som betyder något är ändock samlade här. Det är mysigt!
Och vilka presenter jag fick! Det var som att alla hade pratat ihop sig med varandra för att alla presenter matchade varandra så bra!
En annan fördel med att bara ha sina nära och kära, dom känner en så bra så presenterna blir perfekta.

Denna fick jag av min kära man och hans föräldrar, den satt jag och gungade i igår i den ljuva kvälls solen tillsammans med min fina familj. Det var så mysigt så jag var nära på att somna några gånger haha
Nu har vi ställt ner den nere vid min bod så nu är det bara den bärbara datorn som fattas sen kommer jag även kunna sitta ute och skriva! Min lilla oas på tomten. Vet egentligen inte varför jag föredrar att gå ner dit eftersom det är på kvällen så sover ju barnen men där nere är jag liksom "helt för mig själv" samtidigt som jag är hemma. Det bästa av två världar.

Min  nagellacks hylla! Fick massa nagel saker av mamma som också installerades i boden igår kväll.
Fick även ett jätte fint vindspel som också sattes upp nere vid boden hahah
Det skämtades en del om att det bara är ett kylskåp och kokplatta som fattas där nere nu haha

En jätte söt vindsnurra från Gotland som mina svärföräldrar fraktat med sig till fastlandet. Numera noggrant fast satt i vår altan.
Så nu vet jag att så fort den inte snurrar kommer jag hitta Tobias nere på ängen med ett flygplan i högsta hugg! hehe

Sen när vi kommer in efter att fixat nere vid boden och jag öppnar kylskåpet och tittar igenom presenten från min vän en gång till inser jag att bättre avslut på dagen än så här kan det bara inte bli.
Fy fan vilka bra vänner jag har som känner mig så pass bra. Jag vart så himla lycklig. Sedan satte jag igång och tycka i mig ost och salami och vart verkligen inte mindre olycklig utav det!

Vilken fantastisk dag men framför allt, vilka fantastiska människor jag har i mitt liv.
Tack för att ni förgyller mina dagar.